Populära hästraser för körning

Norsk Fjordhäst - med anor från istiden!

2011-05-28 00:17 #0 av: Rita-S

En artikel i serien om hästraser som har blivit populära körhästar eller som sedan längre tid är framavlade till det. Den Norska Fjordhästen, hädanefter Fjordingen, är räknat som en av världens äldsta hästraser med anor långt tillbaka i tiden, och under hela sin "karriär" har den varit använd till allt från ridning, klöv och körning. Här får du veta mer om rasen och dess ursprung!

Fjordingen härstamar förmodligen från Tarpanen, den moderna tamhästens stamfader. Man tar denna utgångspunkt då både Tarpanen och Fjordingen har 66 kromosomer, medans den ”vanliga” tamhästen har 64 kromosomer. Så har även Prezerwalski, vildhästen, så det antas att Fjordingen och Tarpanen är närmare besläktat än Fjording och Prezerwalski är, även om Fjording och Prezerwalski ser till förväxling mycket lika varann i utseendet och kroppsbyggnad.

Efter senaste istiden vandrade kom hästarna till Norge eftersom dom följde isen nordöver, det gissas att dessa kom via det som nu heter Sverige. Fjordingen utvecklade sig från dessa hästar, och ungefär vid bronsåldern domestiserade människan sina första hästar i norden. Detta är baserat på fynd från utgrävningar.


Rita och Torps Gejsa med släden! Fotograf: Fredrik Vold, Ritas make.

 

Sedan långt tillbaka i tid har Fjordingen blivit använt till gårdsarbetet både som körhäst, draghäst, klövhäst och ridhäst i den västra delen av Norge. I början var inte aveln särskillt inriktad på något särskillt mål men naturligt utval såg till att dom mest nöjsamma individerna växte upp och överlevde dom stränga vintrarna. Detta ledde till att Fjordingen sakta utvecklades att bli den typ häst som går på ”luft, kärlek och litegrann hö i bland”, en lättfödd ras som klarar sig på mycket klen mat.


Inga-Marie Kjärsdalen tävlar. Foto: Pernillha Engström.

 

Ofta fick hästen nöja sig med det betet kossorna inte klarade av, dom fick ofta gå i skråningar där det var för stenigt och/eller brant att ha äng eller åker, och resultatet var att den utvecklades att bli stadig på foten och en mästare att hitta något ätbart. Detta begränsade självklart även storleken något och Fjordignen behöll en något mindre storlek, något som även bönderna uppmuntrade genom att inte avla på de stora individerna som krävde mer mat. En häst var från gammalt av en lyx att ha, man får inte särskillt mycket päls eller mjölk från dem och det var lika vanligt att använda kossan och tjuren framför plogen och vagnen som någon häst. Man försökte därmed att ha nöjsamma djur för att inte förlora mycket av maten till en häst.

Efter medelåldern började rikfolket att försöka avla fram en vackrare individ, och man började lägga vikt på ett mindre, nättare huvud med ädlare prägel. På denna tid var det inte så lätt att hämta in andra hästar till dom platser utan stora fjordar, och därmed avlades det naturligt nog på dom individer som fanns till hands. 1846 började det första officiella tilltaket för avel på fjordhäst vid stuteriet på Hjerkinn. Även om detta inte blev någon succé av många anledningar blev detta spiran till många olika fjordhästlag i hela Norge, och ett mer målinriktat avelsarbete för att bibehålla Fjordingens särprägel och genetiska arvsmassa.

Interesseklubben antecknar:

  • Första visning för hästar på vestlandet var i 1864 i Førde. Fjordhästen dominerade.
  • 1907 blev det infört en allmen accept för att inte korsa fjordhästen med andra raser efter många mislyckade forsök med korsningar mellan Fjordingen och andra kallblodsraser som enbart förte till högresta hästar med fel på exteriören och dåligt lynne.
  • Första stamboken kom i 1910
  • Från 1918 hade Statens Stambokføringskontor hand om stamtavlorna.
  • I 1922 fick Fjordingen egen statskonsulent.
  • Norges Fjordhestlag blev startat 1949
  • I 1920 hade Fjordingen sin topp i Norge med över 202 000 registrerade hästar vid liv.
  • Av dom hingstar  som haft mest inflytande på aveln(matadorer kallas dom) kan räknas Njål 166, Gange Rolv I 42, Bergfast 635, Håkon Harl 635 och Øyarblakken.

 


Rita och Kex Magi håller på köra for allra första gång utan ledare! Fotograf: Karolin Rooth med Ritas kamera!

När man kikar på färg och exteriör i dag är det inte någon dramatisk skillnad mot den ursprungliga hästen, men hästen har något förädlat utseende nu mot då. Färgerna är inte större skillnad från urhästen.

Godkänta färger är:
Gråblakk (Musblack tror jag det är på svenska), helt ljust grått till mörkare grått hårlag, mörkare mule är vanligt, svart och/eller vit panlugg och ålen.
Raudblakk (Rödblack), rödgyllent hårlag som varierar från ljust till mörkt, ljus eller mörk röd mittstol i man, vit eller röd mot vit pannlugg och svans, brun ål.
Ullsblakk (Vitblack), när vitt hårlag, svart eller mörk grå mittstol, svart, mörk grå eller vit pannlugg, svans och hovskägg, brun ål.
Brunblakk (Brunblack), allt från mycket ljust till mycket mörk gyllenbrunt hårlag, svart eller mörkbrun mittstol, svart/mörkbrun och vit pannlugg och svans, brun ål.
Gulblakk (Gulblack), gräddgult mot gult hårlag, ljus eller gulaktig mittstol, lyst mot vit pannlugg, svans och hovskägg, lysbrun ål. Avtäckningar tenderar att vara när osynliga på gulblacka hästar då dom ofta är mycket ljusa.

 


Karin Bondeson tävlar. Foto: Pernillha Engström.


Avteckningar godkännt på Fjordingen är:
Mittstol – Mittpartiet på manen.
Ål - Striman längsmed ryggraden som går hela vägen från manen till svans.
Svansfjäder - Mörka mittpartiet i svansen.
Sebrastripor – Tvärrgåande mörkare striper på benen.
Grep – en mörk strima över manken.
Njålsmärket – Liten svart fläck i hårlaget på kjäken.
Mörka örontippar – dom flesta Fjordingar har tipparna på öronen i svart eller samma mörka färg som går igen i dom andra avmärkningar.

Inga vita avteckningar tillåts i Norge. Från 2010 är det lika i Sverige.

 


Torps Gejsa 3064, 1premierat Diplomsto visar hur 40p ser ut, med aning sommarsmage..

Exteriör:
Fjordingen skall ha ett elegant litet huvud med platt panna, ögonen skall vara förhållandesvis stora, mörka och lugna. Öronen skall vara format smått, korta och ”mulliga”. Halsen skall helst ha en hög resning vid nacken och vara smidig, samtidig som den är lågt ansatt vid bogen.

Bringan skall vara bred för god kraft att dra, manken skall vara hög och smal. Ryggen skall vara gott musklat med stärkt kors, övergång från kors till länd skall vara jamn. Det skall vara harmoni över hästens kropp från öron till svans.

Lår och underlår skall vara gott musklat för bra påskjut, med  hasor som är starkt byggda med god bredd både från sidan och bakfrån. Raka haser är inte önskvärt. Piperna skall vara torra och rena, med god bredd, fritt från överben. Kotan skall vara längre än den skrå hovväggen i hovens framre del på en normal hov. God hovkvalitet och hovform är viktig, och det skall vara harmoni mellan kropp och ben.

Genomsnittshöjden är runt 140 cm, men storlekar helt ner till 125 och helt upp till 155 förekommer, och det är inget krav till maximum eller minimum mankhöjd.

Fjordingens beskrivelse skall vara en smidig, starkt byggd, hårdför, atletisk häst med stor utsrålning och charm, med arbetsvilja, villig, pålitlig och lugn. Den skall ha gott balanserade och naturliga rörelser, och ta sig gott fram  oavsett terräng och underlag.  Den skall fungera lika bra som körhäst, klövhäst och ridhäst, vara omgänglig, lätthanterbar, och passande familjanvändning lika mycket som gårdsanvänding.


Wenche Johannesen tävlar. Foto: Pernillha Engström.

 

Text: Rita Simonssen

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

Anmäl
2011-07-02 14:40 #1 av: Mantissa

Jätteintressant artikel!
Jag hade ingen aning om att fjordingen skillde sig så mycket från andra raser.
Och det där med kromosomerna var jättespännande, det hade jag ingen aning om. Men hur fungerar det i korsningsavel?
Som bekant så är de flesta mulor sterila då de har ett ojämnt antal kromosomer (åsna62 + häst64 = mula=63)
Baserat på den teorin borde fjordkorsningar vara sterila och fjordmulor borde bli fertila med 64 kromosompar?

Anmäl
2011-07-02 15:06 #2 av: Rita-S

Nej sterila blir dom inte, känner ett sto som är korsning arab/fjord och hon är fertil :)  Samma med en korsning varmblodig travare/fjord hingst jag kände, han satte föl på varmblodingen han gick med som 2,5 år gammal :) (inte mamman som tur var). Kan inget om kromosomer och sådan själv, så jag kan inte svara på hur det fungerar i övrigt :)

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

Anmäl
2011-07-05 11:27 #3 av: Lena90

Jätte bra artikel :D Har själv börjat komma in i denna ras och jätte kul att få veta lite mer :)

Carpe diem!

Anmäl
2011-07-13 12:43 #4 av: Mantissa

Kollade upp det där med kromosompar lite mer, tyckte det lät konstigt. Om jag har förstått rätt är det så här: Tarpanen (från vilka alla tamhästar härstammar) har 64 kromosompar. Så även fjordhästen. Prezelwalski har 66 kromosompar, och kan därför inte vara anfader till fjordhästen. Något många trott på grund av de yttre likheterna dem emellan.

Anmäl
2012-01-10 16:00 #5 av: [Russ-park]

Fin artikel ...

bj / dk

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.