Sin första tävling byggde han 1996. Att Tony Andersson skulle bli banbyggare i körning var kanske inte så oväntat egentligen. Med en pappa som tillhör landets toppskikt i körning och med ett intresse från barnsben för att bygga och skapa blev banbyggarjobbet en naturlig väg i livet.

Förberedelserna inför en tävling är många för en banbyggare. Först behöver man se sig omkring och tillsammans med arrangören prata om eventuella förändringar. Man behöver fundera ut hur man vill att bansträckningen ska se ut. Vilken ordning hindren ska köras, hur stort avstånd det ska vara mellan hindren och vart man ska placera återhämtningszonerna.
För att kunna göra ett optimalt arbete är det oerhört viktigt med bra medhjälpare.
- Allra bäst blir resultatet om man kan samla en arbetsgrupp som arbetar och har roligt tillsammans, säger Tony.

Tony började sin karriär i körsporten som groom bakom pappa Knut Andersson. Bilden är från den svåra klassen på Tjolöholm 2010 när Knut segrade i precisionen, en bana byggd av Tony.

Tony är en mästare på att bygga banor som oavsett styrkor och svagheter hos varje enskilt ekipage ger alla tävlande en utmaning. Kanske är det därför han har blivit omåttligt populär bland kuskarna.
- Starkaste banbyggarminnet är från när jag byggde nere på Flyinge och ett av hindren hade en snabb alternativ väg nedför ett "stup" och därigenom möjligheten att tjäna massor av tid. Två ekipage tog det alternativet och vann givetvis hindret i respektive klass.

Nya tävlingsplatser växer fram och att bygga maratonhinder som ska fungera i många år och på åtskilliga tävlingar är inte det lättaste.
- Bygg hinder med alternativ så att de inte blir "entävlingshinder", svarar Tony på frågan om vad han vill ge för råd till klubbar som ska bygga nya hinder.

Tippa en segrare oavsett klass: Enbet ponny, Rebecka Kristiansen

Berättat för Pernillha Engström av Tony Andersson
Foto: Pernillha Engström