Jag är visserligen inte så erfaren (än) men jag hade velat ha någon med mig som kan skutta fram och leda förbi… Eller bara gå vid huvudet iaf.

Min pålle är såpass nyfiken så får hon bara stanna och ta sig lite tid att titta vill hon gärna visa att hon minsann är duktig och kan gå förbi det läskiga på egen hand, väldigt praktiskt :)

Jo, hade väl också velat ha nån som kunde gå förbi, men har ingen som är till sån nytta som vill följa med på våra turer. Hästen är en ångvält, och ska han lyssna på människan när han är rädd krävs det att han redan innan greppar koncepåtet att inte gå rakt över just den personen. Han är ingen lätt häst och lyssnar väl mest på mig och min tränare som hanterar och tränar honom regelbundet.
Han har lite bagage bakom sig..

Önskar att han också var så nyfiken av sig, men han är inte den typen av häst. Tränar dock upp nyfikenheten, men det tar nog lång tid innan det blir så pass bra att det hjälper i såna här situationer.

Min herre kan stanna, men inte för arr gå fram och nosa, utan för att det tar en liten stund innan han hinner reagera. Han är väldigt smart, men inte så snabbtänkt som tur är.

Absolut ALDRIG låta  hästen vända och gå hem! Då  har man 1. bekräftat att det var livsfarligt att gå förbi vad-det-nu-var och 2. bekräftat att det är hästen som är flockledaren och då ha man skapat sig ett rejält problem.

Ledarskapsträning kan hjälpa, jag jobbar mycket med att hästarna alltid ska följa med vart det än är, de får bli rädda och gå som makaroner eller på andra sidan vägen, men aldrig vända eller stanna.

Det är oerhört vitkigt att man är konsekvent i sitt handlande, våra hästar får t.ex inte stanna och skita utan de får vackert gå.  I flocken är det oftast bara de ranghögga som stannar och skiter under förflyttning, de i lägre rang går och skiter, så det är ju inget onaturligt. Låter man hästen stanna ibland och gå ibland kan det bli problem vid t.ex passering av trafikerad väg (eller som på travet en gång, en shettis ledde stort, stannade 20 m före mål för att skita och under tidenpasserar övriga fältet)

Men allt är så mycket lättare när man har hästarna från det de är små, och kan lära dem rätt på en gång

Jag skulle tipsa dig att inte ge dig ut utan att någon följer med, helst ska man inte åka ut själv då det ska vara minst 2st vid start och slut.
En medhjälpare!
Vid start ska alltid en medhjälpare finnas till hands, denne ska hålla hästen i korrekt grepp runt tömmarna strax bakom bettet. Medan denne håller så ska du gå och sätta dig och denne får inte släppa förren du ger klartecken att det är OK, då kan denne släppa och gå och sätta sig bredvid dig.
Vid avslut stannar du som kusk hästen, medhjälparen kliver av på kommando av dig och går fram och gör detta framförställ tills att du klivit av, knutit ihop tömmarna och fattat tömmarna vid bettet själv. Då kan medhjälparen släppa.

Medhjälpare ska även följa emd av just denna anledning, sådana här situationer kräver väldigt ofta att man är två och det är egentligen bara idioti (om jag får säga så, absolut inget illa menat!) att åka ut själv om man vet att hästen är på detta sätt.
Men såg att du inte hade tillgång till någon som kunde följa och då är det inte så enkelt, men då är det nog "på tiden" att ta med ett syskon, sambo eller liknande som följer med ut och lär sig din häst för att sedan kunna följa med ut. Det är livsfarligt att ge sig ut ensam när detta händer, inte bara för dig utan även för hästen samt andra runt omkring! Bara för att din häst är stabil normalt beyder det inte att den alltid är det då den backar ner i diket eller liknande och då kräver situationen minst en extra hand för att kunna klara sig oskadd ur och samtidigt behålla hästens psyke i någorlunda skick, sådana här händelser kan (liksom allt annat) förstöra hästen tillit och ge ärr i psyket som kan leda till att hästen aldrig mer går att spänna för.
Kanske lite hårt, men man får verkligen inte blunda för riskerna.

Två sak ska man alltid ha i huvudet gällande hästhantering.
1. Alltid säkerhetstänkande, vilket det egentligen inte är när man ger sig ut ensam och vet att hästen kan börja bete sig så här.
2. 10års träning förstörs enkelt på en sekund och detta är inget överdrivet, det spelar ingen roll hur länge man tränat så kan förtroende, lynne, allt, förstöras på en sekund.

Jag kanske låter hård eller elak, det är verkligen inte min mening men jag känner verkligen att du måste ha med dig en medhjälpare. Hästen är inte säker i sig själv gällande körningen, den känslan får jag upp och då är det viktigt att Du är lugn och sansad när det händer något och att du har en medhjälpare. Medhjälpare bör (ska i mitt huvud) alltid finnas med oavsett hur säker hästen ifråga är men speciellt om den är osäker eller börjar trixa på något sätt.

Får jag fråga hur gammal h*n är och vilken ras det är?
Hur länge har du kört? (denna häst alltså  )
Du skrev att hästen hade lite med sig i bagaget, vad är det?
Eftersom hästen har ett bagage (som antagligen är otrevligt eftersom du nämnde det) så är det ännu viktigare att ha med sig någon och att allt blir rätt.

Hoppas verkligen det blir bra, körning är så otroligt härligt och med en säker körhäst finns inget bättre!

#3: Ledarskapsträning är nåt vi alltid använder oss av, hanterar honom och tränar honom enbart på NH-sätt. Och det fungerar bra, han är en rejält dominant och envis häst som alltid testar gränserna. å villst ifrågasätter han för jämnan, men bara man ger honom en anledning till varför han ska göra saker fungerar det bra.
Han följer mig utan problem överallt, men då går jag på marken, antingen framför eller så strax bakom sadelgjordsläget och driver honom framåt. Borde väl öva mer på att gå bakom från marken kanske..

Just detdär med bajsa är väl lite knepigt ändå.. Lugna hästar vill stå still och bajsa, medan stressade/rädda hästar víll springa och bajsa. Just för att går de och bajsar så är det lättare för rovdjuren att se vilket håll hästarna har rört sig åt, då vill hästarna stå still, men blir de rädd så tänker de inte och därmed springer de och bajsar.
Så jag tror inte att det har något med rang att göra.

Men självklart, det är praktiskt när hästen kan gå och bajsa, men verkligen mindre lätt att lära in har jag insett.

Jag köpte min som nio-åring, och under dom nio åren så har han fått gjort lite vad han velat och har klarat sig undan genom att fly från saker och då sluppit pressen. Och när man då börjar ställa krav på honom och han inte längre får ångvälta fram, då blir han arg.
Så jag tror också det är lättare med en häst som man haft som liten, lättare att lära män att lära om.

#5 Så han har fått bestämma egentligen hela tiden?
Inte bra =/

Ja, då är det bara att bärja om på ruta ett skulle jag vilja säga.
Du måste visa från mark att det är Du som bestämmer och inte han, när det fungerar felfritt ifrån mark så är det nästa utmaning som då kan vara att leda honom i träns tex. då träns blir en skillnad från grimma.
Sen tömköra, miljöträning, koppla på vagn - stå stilla - koppla av, koppla på vagn och gå ett par steg (du bredvid honom) sen koppla av, koppla på och sitta i vagnen kopla av, koppla på och köra lite när du är i vagnen. Bara exempel.

Men försök att alltid ha en medhjälpare, låter verkligen som om att det kan behövas! Vet själv hur det är med hästar som fått bestämma själv, de är inte roliga och de kräver att man bärjar från ruta ett, man kan inte fuska.
Och för att gå från en övning till en annan så måste han först och främst klara denna övning utan att han testar, slutar han testa då har han accepterat dig som ledare i denna övning. Då är det dags för nästa.

#6: Alltså bestämma innan han kom till mig, för snart ett år sedan. Nu fungerar det bra mellan oss, men han testar alltid nya människor.

Det fungerar bra från marken, jag har inga problem att leda honom, varken i repgrimma eller i träns. Och köra är inga problem för det mesta, visst är han tittig, men oftast flyr han inte sådär illa, utan mer försöker slingra sig iväg typ.

Har kört honom flera gånger i veckan i nästan ett år, så just körningen är inte problemet, utan problemet är när han blir väldigt rädd just i körningen. För ifrån marken så är det inga problem.

Det är inte så ofta det där händer, och en medhjälpare kan jag omöjligt alltid ha med. Det är inte realistiskt för mig såsom jag har skrivit flera gånger, isf skulle jag inte kunna köra mer än väldugt sällan, och då skulle det nog bli mer problem när jag väl körde honom.

Testar gör han och kommer nog alltid göra, han är den typen av häst och med tanke på hur han haft det innan så är det nog bara att acceptera att han kommer att testa. Dock är det jag som har höga krav på hur bra saker ska fungera, andra tycker att han är väldigt väluppfostrad, men jag vill att allt ska fungera smidigt.

Så jag tror att du uppfattade det som ett mycket större problem än det är. Ett problem är det, men inte så illa.

#7 Okej, förlåt missuppfattningen! =)

#8: Det är lugnt, tyckte att dina tips var bra ändå. :)

#9 Tur de då =D

Generellt gäller inom körning att man ALLTID skall ha groom med sig.

LÖS frågan eller rid istället de dagar din groom inte kan komma.

DET KAN VARA FÖRENAT MED LIVSFARA ATT INTE HA EN GROOM MED SIG NÄR EN HÄST FUNGERAR SÅ SOM DU BESKRIVER DIN HÄST.

Men jag har ingen som är så pass intresserad av körning att jag känner att jag kan be den följa med och sitta brevid speciellt ofta. Det fungerar inte riktigt så för mig, jag kan inte be folk följa med när jag känner att de egentligen inte har nåt intresse av det.

Säkerhet är självklart bra, men att man alltid ska ha en groom med sig är i mina ögon lite väl överdrivet. Om det skulle vara så farligt, varför skulle då inte alla travhästar springa runt med två människor i vagnen varje gång de är ute?

Bör ju kosta mycket pengar för travtränare och ägare om det skulle hända livsfarliga olyckor jämt och ständingt..

Jag ser på det som så att det är som med allt annat: Vad som prakticerast och vad som är vettigt kan vara två skillda världar.
jag håller absolut med #11 att man borde vara två i vagnen när man kör bort från stallområdet. En sak är att köra ensam så man har stallet inom synshåll eller på ridbana, då är man inte långt bort om något skulle hända. Men det samma sägs om ridning, man borde inte rida ut ensam heller. Jag har sett och läst fruktansvärda saker som kan hända när en häst plötsligen får panik av någon anledning. Vi vet ju alla detta.

Men samtidig är det inte alltid man har den möjligheten. Bor man inte som jag så man är uppstallat på en ridskola finns det inte alltid folk man kan fråga. Bor man mitt ut på landet, eget stall, få eller inga hästintrecerade kompisar med eller utan egen häst har man då valet att antigen låta bli att rida eller köra av gårdsplan, lulla ensam eller inte ha någon häst.

Då finns där andra säkerhetsåtgärder man kan ta, exempelvis köra med väst och hjälm, säga till vart man kör, ha med sig mobiltelefon och sådana saker.
Men viktigast av allt: miljöträna din häst innan du inför en vagn.

Miljöträna med skrämmande saker hemma under tömkörning. Tömkör utanför stallplan runt läskiga saker. Visst kan hästen skada sig och dig även om du tömkör, och trassla inn sig i tömmarna kan den även göra, men du kan släppa tömmarna om det skulle bli livshotande. Om du inte får något att vara med ut för att köra vagn i skogen kanske du kan få "låna" några ungar som kan springa runt och göra läbbiga saker utanför ridbana medans du tömkör. Kanske någon granne med traktor ställer upp på att brumma läbbigt förbi en kvart eller 20 minuter medans du tömkör. Fråga i grannskapet om någon är villig att ge dig 20 minuter av sin tid nån gång i mellan att göra läbbiga saker så din häst lär sig att det inte är farligt när du går bak honom heller.

Utan miljöträning kommer du uppleva dessa saker igen och igen. Så jag tror att om du inför miljöträning, medvetet utsätta hästen för saker du vet han reagerar på tills han skiter helt i dom, är första steget.

Om du skulle ha möjlighet att ha med dig en annan ryttare  på trafiktrygg häst när du sen kör ut efter du har miljötränat är detta ett pluss. Kan man inte ha med groom, men iaf kan ha med en ryttare och trafiktrygg häst så ökar det tryggheten och minskar riskerna. Självklart är det allra bästa att ha med en groom på vagnen, men har man inte denna möjlighet så får man hitta andra vägar.

#13: Tack för förståelsen och tipsen. :)

Miljötränar mycket, men inte när jag går bakom honom, vilket jag ska ta tag i nu inser jag. Är så dålig på att tömköra (och tycker det är supertråkigt..), men hästen har blivit jättemycket tömkörd innan han kom till mig. Det skulle väl för andra hästar vara jättepositivt, men för min herre betyder det mest att han vet atta tricks för att slippa jobba.. (typ snabbt snurra två varv så tömmerna snurras två varv runt hans hals, och sedan gå lugnt iväg..) Men måste ta tag i det, antar att det blir roligt när jag blir dusktigare. :)

Andra ryttare har jag haft med ibland, men för mig känns det säkrare utan någon annan häst med. Dels för att min häst blir taggad av det, men framför allt för att jag ett par gånger varit med om att hästarna plötsligt kastat sig rakt emot vagnen när de blivit rödd för något. Eller backat rakt in i den och sånt..
Det är lite läskigt då jag har en vanlig rockard och sitter i perfekt sparkläge.
Men så fort jag hittat någon häst jag litar på, som inte är rädd för vagnen, så ska jag bli bättre på att ta med anmdra ut och köra. :)

Verkar som att jag bara säger nej till allt, inte alls menat på det sättet, Utan är glad för tipsen jag får, men tyvärr befinner jag mig antagligen i en annan situation än många andra verkar det som, så kan inte använda mig av alla tips tyvärr.

Tömkörning är för mig en av dom bättre sätt att arbeta miljöträning i en situation som minskar risikoen (ingen vagn att tänka på) samtidig som det liknar körning till viss del, jag älskar att arbeta med tömkörning. det behöver inte heller vara tråkigt alls! Jag skulle nog rekomendera dig att låna en bok om körning/tömkörning och hur man kan använda denna för arbetet eller rentav köpa en dessutom!

Sök upp Anders Eriksson eller andra kuskar som håller i utbildningar på Youtube och se om du hittar instruktionsvideo för tömkörningar och titta på dom, du kommer nog få en del matvettiga tipps av detta med. Det viktiga för mig med tömkörning är att det erbjuder ett alternativ till träningen, tvingar mig att hålla form själv med, och gör att min häst kan bli ännu mer allsidig. Jag föredrar exempelvis hellre att tömköra än att longera då jag själv tycker longeringen utsätter hästen för ett inte så trevligt slitage i och med att dom bara springer i ring runt mig.

Tömkörning i sig är ett helt eget tema, det finns när ingen gränser för vad man kan göra med tömkörningen: Volter, på spåret, bana, 8or i skritt, trav, och (om man orkar hänga med) samlat kort galopp dessutom. Utmärkt att torrträna till precisionskörning! Med och utan kavaletter och små små hinder (så man själv orkar hoppa över), eller hinder med så låga hinderstöd att tyglarna inte slår borti så en själv kan gå utanom.

Du kan sätta upp miljöbana: Portal av plasts-stolpar och en stor hula-ring-halva över med plastfransar på, eller med hjälp av hinderstöd göra halva och sen hela presenningstunnlar som ni kan gå genom, slalom och jag vet inte vad. Det är bara din fantasi som stoppar dig där :)

Självklart är det inte ett måste att bara göra allt detta med tömkörningen, massor av detta kan göras med en vagn med. Men du kan introducera detta i form av tömkörningen först.

och: Tömkörning är du inte beroende av någon ridbana! Du kan tömköra ute i hästens hage eller på en bit av en äng eller åker om du inte har tillgång på ridbana.

du vet, i NH är det ju att hästen skal följa dig som flockledare som är saken. I körningen går du plötsligen inte framföre honom utan du går bak. Så allt du gjort från marken i vanlig NH får du göra om bakfrån sen :)

Hoppas du hittar ett vettigt sätt att angripa problemet för dig och din pålle iaf!

Nu har jag inte läst alla svar och jag kör inte heller men min häst har varit lite knepig att rida ut på. I början kunde han tvärvända helt plötsligt men jag höll kvar i tygeln och siktade framåt och kom också dit även om han vände flera gånger, sånt gör han inte mer. Nu provar han att rygga istället när han inte vill gå över bron men jag har lärt mig att om han ryggar och jag driver på så ryggar han bara fortare. Lösningen är att sitta still tills han stannar självmant och då driver jag framåt. Nu är detta situationer där han inte är rädd men kanske nåt att tänka på. Sen ska man väl alltid vara två men det kan ju vara svårt. Du kan inte gå ur vagnen och leda förbi? kanske farligt?

Jag tror också att du ska ut och tömköra i skogen bland läskiga saker.

När jag fick min herre så var han upplärd att gå snett bakom den som leder, för det var så hans uppfödare gjorde.

Jag fick kämpa mycket bara för att få honom att våga gå först, om än att jag bara var vid bogen. En period fick jag stå i longeringsposition med grimskaftet i ena handen och spöet i den andra bara för att få honom att gå fram före mig. Dvs han gick rakt och jag gick på sidan.

Sen har jag succesivt flyttat mig längre och längre bak. Blev han tveksam och försökte vända så klev jag fram och lugnade ner honom.

När jag kunde gå ungefär vid flanken bytte jag grimskaftet mot tömmar för att snabbare kunna parrera när jag märkte att han blev orolig och ville vända.

Sen vill jag bara säga att jag förstår hur det är att vara helt själv med hästen. Är nyinflyttade i en mindre ort och känner inte en människa, och dessutom ingen hästvan människa. Mamma och syster som skulle vara roligt att ha med bor 10 resp 11 mil bort.

Tjejerna i stallet är ju snälla och trevliga, men man vill ju inte tjata och tränga sig på mer än nödvändigt.

Har faktiskt annonserat efter en "hästvän" och har fått två svar hittills men tyvärr bodde dom lite väl långt bort.

#15: Det där med NH är inte på något sätt sant. NH handlar inte om natt hästen ska gå bakom dig, självklart så leder jag honom bakom mig cokså, men jag övar på att befinna mig överallt kring honom.

NH är för mig allt jag gör med hästen, jag har NH-tänket med mig i ridningen, all hantering och även i körningen.

Vi övar inte bara på att han ska gå bakom mig, utan vi tränar på allt.

Ville väl mest förklara, då det är en sån vanlig missuppfattning att allt NH handlar om är att leda hästen bakom sig och flytta runt lite.

Just miljöträningen är väl lite komplicerad för oss. Han är inte bett dugg rädd för vanliga saker man miljötränar med, utan han är rädd för att vara på nya platser och sånt. Ena dagen kan han bli jätterädd för en traktor, medan dagen efter möta samma traktor på samma ställe utan att ens spänna sig. Så det är mindre lätt att veta vad han egentligen är rädd för, då det är så beroende npå situation.

Så det som skulle vara bäst som miljöträning för oss är nog att tömköra ute efter vägarna och hitta ställen han är spänd på av olika orsaker.

Jag tränar så mycket från marken ändå, tränar alltid lite från marken innan jag rider eller kör, för att se vilket humör han är så. Och tränar ett par dagar i veckan bara från marken. Men då ör det på Parelli-vis, leker med olika övningar.

Så tömkörningen har väl hamnat lite på sidan om då det inte är lika roligt som det sätt jag brukar träna på är.. Menn jag vet att det behövs för körningen, så ska bli bättre på att tömköra nu.

Men tack för tipsen, om saker man kan göra när man tömkör. Bra för inspirationen! :)

#16: Tack för tipsen. :)

Just kliva ur vagnen när han är sådär rädd gör jag helst inte då jag är rädd att tappa honom om han skulle få för sig att sticka iväg, bättre att sitta i vagnen om han sticker.

Annars är det vad jag skulle göra, hoppar alltid av när jag rider och han blir rädd.

#17: Har inga problem att få honom att gå föra när han inte är rädd, och när han är rädd så vill han egentligen inte gå efter heller, utan ska fly direkt.

När han kom så hade han för vana att strunta i den som leder, traskade rakt över en om han tyckte att man stod ivägen. Han ledde, och den som höll i grimskaftet fick vackert gå med. 650 kg ångvält,

Brukar nu träna på att gå bakom elelr på sidan, men då har jag bara ett rep i repgrimman och en carrot stick till hjälp, men ska se om det fungerar bättre med två rep så att han lyssnar även när han blir rädd. :)