En fråga angående gångartsbedömningen i Dressyr. Utgår dommaren från den aktuella hästens kapacitet när h*n dömmer?
Jag menar t.ex. om en överbyggd shettis och ett halvblod tävlar mot samma standard? I riden Dressyr på hög nivå så ser man ju uteslutande samma typ av häst, de andra har ingen chans. Inte för att de inte kan utföra momenten, men de motsvarar inte idealet.
Jag har alltid tyckt att det finaste med körning är att alla kan hålla på med det, med den urvuxna ponnym eller familjens arbetshäst likväl som ridponnyn. Men så kanske det inte är? I alla fall inte på alla nivåer?

En shettis och ett halvblod tävlar i olika klasser, ponny och häst. Däremot så ska en shettis konkurrera med c- och d-ponnyer som många gånger kan vara väldigt rörliga.

På storhästsidan har det under en period varit populärt att byta till hästraser med stora luftiga gångarter, tex KWPN, gelderländer och så vidare. På ponnysidan är welshar av olika sektioner med stort gångartsregister populära. Det här gäller främst kuskar som tävlar i högre klasser eller har ambitioner att avancera i klasserna.

Enligt min erfarenhet så väger inte gångarterna lika tungt på lägre nivå. Kan man köra programmet korrekt med noggranna vägar och så vidare så kan det räcka långt som kompensation för lite sämre gångarter.

För att svara på din fråga; Ja, i min mening tävlar alla i samma klass mot samma standard oavsett om det är en varmblodstravare eller en KWPN. Men samma standard gäller även presentation, vägarnas korrekta utförande och så vidare.
Sen har ju körningen två moment till. Ingen häst är ju komplett och kan man kompensera i två grenar för en sämre gren så kan totalresultatet bli bra ändå. 
Två exempel på shettisar som konkurrerar framgångsrikt mot större ponnyer är Gunlög Frosts shettispar och Eva Kolmodin Weijmars shettispar som tävlar mot större ponnypar som till exempel russ och new forest.

#2 "Sen har ju körningen två moment till. Ingen häst är ju komplett och kan man kompensera i två grenar för en sämre gren så kan totalresultatet bli bra ändå. "

Nja, jag håller inte riktigt med där… Dressyrmomentet väger för tungt, en kass runda där är svårt att ta igen i dom andra momenten. Men visst går det, ingenting är omöjligt :)

Naturligtvis handlar det om hur många straff man är bakom täten efter dressyren. 20 straff är ju lite övermäktigt ;)

Antal hinder i Maraton spelar också in. Att hämta upp 10 straff på fyra hinder är mycket svårare än på 8 hinder.

I Precision är det även där större chans att minska avståndet och/eller gå ikapp ju högre klassen är. Tiden blir tajtare och avståndet mellan konerna minskar. Staffen tickar lätt iväg och är man hyffsat säker mellan konerna så kan man plocka in en hel del straff om täten river och/eller får tidsstraff. Just tiden är det svåra ju högre klassen är.

Men i lätt klass håller jag med dig, det är sällan det går att hämta upp en allt för dålig Dressyr.